Kära kära John.
En person skrev om denna filmen, Dear John, i sin blogg och sa att den var jättebra. Så jag tänkte titta på den, och hittade nån sida där det stod att man kunde se den gratis. Men den var uppdelad i två delar, så jag kollade på första halvan, och när jag skulle byta till andra så kunde man inte kolla mer. Och jag hittade ingenstans man kunde se den eller hyra den online. Och den har inte kommit ut på dvd än! Och den var galet bra!
Så nu har jag sett en halv jättebra film, men det är sjukt störande att inte få se fortsättningen och slutet. Jag vill se den NU!!! okej? Om någon vet var man kan få tag i den, please let me know..
godnatt
Jag är frisk.
Okej så då har jag varit på hälsoundersökning. Kändes så sjukt sjukt onödigt. Det enda snubben gjorde var att lysa med en ficklampa i min hals o i öronen, sen bara kryssade han i alla rutor. Hade jag kunnat göra själv. Jag fick "good" på hälsoskalan, för att få "excellent" tyckte han att man skulle vara elitidrottare, haha. Jag kunde inte göra TBC-test hos honom, men ska ringa vårdcentralen imon och se om dom kan fixa nått. Fick betala 300 kronor för det hela. Billigt om man jämför med vad jag hört att andra fått betala, men dyrt med tanke på att jag fick betala för att få några kryss ifyllda. Men men, nu är det gjort :) Och jag behöver inte gå tillbaka till honom efter att jag gjort testet, utan ja kan kryssa i det själv.
Nu blir det fotboll, fruktsallad och film. Mys!
All of my matches.
Här kommer en sammanfattning av alla matchningar jag fick.
1. Princeton Junciton, NJ. Två pojkar på 6 och 9 år. En katt, en hund. Speciella behov.
2. Wyndmoore, PA. En flicka på 11 år. Två katter, en hund.
3. Highland Park, IL. Två pojkar på 7 och 12 år. En hund. Speciella behov.
4. Seattle, WA. En flicka på 5 år och en pojke på 2.
5. Rockville, MD. Två pojkar på 2 och 4 år.
6. Los Angeles, CA. En pojke på 7 år. En katt. Speciella behov.
7. Philadelphia, PA. En flicka på 4 år och två pojkar på 5 och 2. En katt.
8. Takoma Park, MD. En flicka på 11 år och en pojke på 9. En katt. Speciella behov.
9. Oxford, CT. En flicka på 5 år och en pojke på 4. En hund. Speciella behov.
10. Heath, TX. Två flickor på 11 och 9 år. Massa djur.
11. Wynnewood, PA. En flicka på 8 år och en pojkje på 6.
12. Evanston, IL. Två pojkar på 9 och 12.
13. Westport, CT. En flicka på 4 år och två pojkar på 8 och 10.
14. Cockeysville, MD. En flicka på 4 år och en pojke på 2. En hund. Speciella behov.
15. Bethesda, MD. Två pojkar på 9 och 11 år. En hund.
16. Newtown, CT. Två flickor på 5 och 10 år. En hund.
17. Windermere, FL. Två flickor på 5 och 7 år och en pojke på 13. Två hundar, en kanin.
18. Potomac, MD. Två flickor på 6 år.
19. Walpole, MA. En flicka på 3 år, en pojke på 6 och en ofödd. En hund.
20. Winchester, MA. Två pojkar på 2 och 0 år. Två hundar.
21. Washington, DC. En flicka på 11 år och en pojke på 7. En hund.
Glad midsommar!
Glad midsommar allihopa! Det har verkligen blivit mindre bloggande sen jag matchade med min värdfamilj, men det säger ju sig självt. När det finns nått att skriva så skriver jag. Men jag älskar iaf min värdfamilj, och längtar verkligen tills jag ska dit!
Imorgon/idag är det midsommarafton iaf, och för att fira detta drar jag och några vänner till Liseberg! Jag älskar liseberg. Och jag älskar vänner. Så bättre än så kan man ju knappt fira midsommar. Ska minsann se till att hitta lite jordgubbar där med. För det är mums!
Bild från två år sen tror jag, när vi var gratis på liseberg för att vi är så coola scouter ;)
Hoppas alla får en trevlig dag, vad ni än ska göra!
Hälsoundersökning beställd.
Det här med hälsoundersökning är en ganska knasig grej. Det är det som kan skifta mest i pris beroende på vem man går till. Dessutom behöver vissa au pairer göra massa test och lungröntgen och sånt. Jag vet inte hur mycket jag behöver göra, men nu har jag iag beställt tid! Fick ett nummer av en kompis, till en snubbe som gör sånna hälsoundersökningar på kvällstid hemma hos sig, ganska billigt. Hon hade gått till honom, för hon ska med åka som au pair. Jag ringde han direkt, för jag har hört att dom är väldigt krångliga gällande sånt här på vårdcentralen. Men han svarade inte på sitt jobbnummer, så jag sökte upp han på eniro och ringde privat.
Han satt på restaurang när ja ringde och det va massa folk i bakgrunden så det hördes inte så bra, men vi lyckades iaf boka en tid på måndag klockan 20.00, och det ska kosta 500 kronor. Helt ok tycker jag. Så nu är det fixat!
Nu ska jag iväg o passa barn igen, det har blivit mycket på sistone, men det är ju så roligt!
Måste säga ett stort lycka till till Sofia, som åkte till USA igår. Hon ska bo ganska nära mej, så jag hoppas att vi kan träffas när jag kommer. Hoppas du får det roligt, och att du trivs i din familj!
Adjö
Welcome.
Hello! I am Victoria Paton your community counseler with Au Pair in America.
Kul kort i brevlådan idag! Från USA. Det var som sagt från min områdesrepresentant eller vad man kan säga, hon som är ansvarig för min välgång i USA typ. Hon skrev att det finns ungefär 60 au pairer i vårt område. Vet inte om hon räknade bara de som åker med APIA, eller alla andra med. Men det låter bra. Hon gav mej också namnen på två andra svenska tjejer som ska till ungefär samma ställe, också de i sommar. Men båda åker i augusti! Men jag tror inte att de som åker i september blivit matchade ännu. Det kommer säkert svenska tjejer som åker samtidigt som mej. Kanske inte till samma ställe, men iaf så jag inte är alldeles ensam på dagarna i NY :P
En mexikansk tjej kontaktade mej på facebook idag, som också hon ska åka som au pair till nånstans i närheten av mej. Kul med folk från andra länder än Tyskland säger jag bara! Även om jag gillar tyska tjejer, alla jag känner är JÄTTEsnälla. Men det är coolare med vänner från typ Mexico, haha
Ringde till SI idag och frågade om det var ok att det står i mitt visum att jag är en secondary school student, fast att jag inte längre går i skolan. De sa att det går bra, eftersom jag gick i skolan när jag matchades. Så nu kan jag börja med visumet!
Ringde en snubbe där jag tänkt göra hälsoundersökning också, men han svarade inte. Får försöka igen imon kanske.
Jag var för övrigt barnvakt i kväll, jättemysigt! Även om det tog över 2 timmar att få barnen att somna. Ska barnvakta imon med. Kul kul!
sommar
Grekiska.
Jag lär mej grekiska! Stack till bibloteket idag och frågade om de hade nån lärobok eller ljudbok om man vill lära sig grekiska. Det hade de inte, därmot fanns det att låna via internet! Jag fick logga in med mitt lånekort jätteenkelt, och nu har jag en grunkurs i grekiska som jag sitter och lyssnar på.
Jag kan säga saker som ta en kaka till, mitt hår är grått och väderleksutsikterna är bra. Hahaha nej men det var några av de skummaste fraserna de lär ut. Men jag kan räkna till tio! Och nästan till hundra!
Först säger dom en fras på svenska, sen säger de samma sak fast på grekiska, två gånger. Jag skriver upp allting så som jag tycker det borde stavas, eller så att jag fattar hur man uttalar det. Att lära mej läsa och skriva på grekiska får bli ett senare projekt. De har ja asskumma bokstäver! Men prata ska jag göra!
Har chattat lite med familjens au pair idag. Huset ska tydligen inte vara jättesnyggt, men helt normalt och ganska stort. Hennes (mitt) rum är det största någon au pair har. Hon känner ingen som har lika stort rum, och hon har det helt för sig själv utan att någon kommer och stör. Nice nice.
Måste ta tag i visumansökan. Och hälsoundersökning!
Och, vill köpa resväska. Är det någon som vet nån bra, lagom stor väska?
Yasou
Älskar min värdfamilj!
Jag älskar min värdfamilj, och längtar som bara den till september då jag äntligen ska få flytta dit! Pratade precis med dom på skype, helt oförberett och utan några förberedda frågor, för det fanns egentligen inget jag undrade. Fick träffa värdpappan för första gången, och han var jättetrevlig verkligen. Det var ingen spänd stämning, ingen pinsam tystnad, utan vi pratade på i lite mer än en halvtimma.
Jag har inte pratat med värdbarnen än, och de vet inte ens att jag ska komma. Deras nuvarande au pair är ju deras första, så de är inte alls bekanta med processen. Men föräldrarna kommer förbereda dom på det innan jag kommer. De sa att det inte skulle bli något problem men att få en ny au pair, barnen skulle gilla mej och acceptera att jag kommer. Så det känns bra.
Pappan är ju grek, och jag sa till honom att jag vill lära mej grekiska. Då blev han jätteglad. "That made my day" sa han. Så det blir nog inga problem, han kommer nog lära mej så mycket han får. KUL säger jag bara!
Dom är helt underbara asså, och allt är underbart med dom. Jag får gratis tillträde till både pool (som är uppvärmd året om) och gym. Jag har som sagt en egen våning med både vardagsrum, sovrum och badrum. Och jag är ledig på dagarna när barnen är i skolan, och då tycker dom det är viktigt att jag gör roliga saker. De sa till mej att skriva en lista på alla platser jag vill besöka i USA okcså.
This is great! Jag har fått magkänslefamiljen, den där man bara känner JAAAAAAA jag ska till USA! Perfekt alltså.
Yasou
Lite frågor från mej.
Jeii, tjena! Jag är glad idag. Glad nu, i livet. Jag har tagit studenten, kan inte fatta det ibland asså. Jag ska flytta till USA om 80 dagar, något som jag ser fram emot underbart mycket! Jag är lycklig, jag älskar mina vänner och jag älskar mitt liv just nu! Det är härligt :)
Nu när matchningsprocessen är över och jag har en familj som det är bestämt att jag ska till så börjar nästa fas gällande att åka som au pair. Jag måste fixa visum, hälsoundersökning, resväskor, presenter och allt annat smått och gott. Känner nu att det på det sättet är skönt att jag inte kommer iväg förräns september. Om jag skulle åka nu i sommar skulle det kännas jättestressigt att fixa allt. Nu har jag tid, tid som säkerligen kommer gå jättefort så att jag blir tvungen att stressa massa på slutet iaf, men just nu har jat tid.
Skönt att inte ha sommarjobb nu också. Jag kan boka in min hälsoundersökning när jag vill, kan boka tid till ambassaden när som helst, och följa med kompisar överallt på semester hela tiden. Lovely! Dessutom kan jag vakna varje morgon utan att känna att jag måste göra någonting. Jag njuter verkligen!
Har varit barnvakt idag också och jag älskar det!
Okej, men gällande au pair och sådär så har jag lite jag funderar över, och eftersom många av er som läser min blogg själva ska åka som au pairer så kanske ni kan hjälpa mej att tänka?
~ På visumblanketterna jag tror jag ska fylla i stavas mitt efternamn Wahlstroem i stället för Wahlström, och Nässjö skrivs i stället Naessjoe. Är detta ett problem?
~ Vad är det man behöver ringa om och beställa för papper angående visum och så?
~ Jag vill köpa en resväska, det står att man får ha med sig en medium sized väska på max 23 kilo. Hur stor är en medium? Jag vill ha en bra, en lätt som det får plats mycket kläder, men hur vet man vad man ska köpa? Tips? Dessutom vill jag gärna ha en matchande handbagageväska.
~ Jag undrar om jag borde berätta för min värdfamilj att jag bloggar, så att jag kan fråga om jag får lägga upp bilder på barnen. Men om jag berättar det nu kommer de säkert läsa min blogg, och då kan jag inte lägga ut bilder på deras presenter och så. Hur har ni gjort?
~ Något mer jag borde tänka på/göra innan jag åker?
Taack för hjälpen, schysst om folk svarar. Jag har gått med i typ 1000 olika au pair grupper på facebook för att hitta resekompisar och så. Det är galet vad mycket grupper det finns, och det är svårt att hålla koll på alla. Men facebook är bra iaf.
Har mailat värdmamman och sagt att jag är hemma och att jag gärna vill skypa med familjen. Jag har faktiskt fortfarande bara pratat med dom en enda gång. Det känns inte så. Jag vill prata mer med deras au pair också, då kanske hon kan ge mej tips på vad jag ska köpa för presenter.
Detta var dagens (eller nattens) tankar och funderingar. Någon mer som ska fixa visum förresten, som vill träffas i Stockholm?
Sova gott!
Hemma.
Hej alla glada! Vill mest bara tala om att jag är hemma igen. Har som sagt varit på scoutläger. Sovit i militärtält, byggt eget kök, lagat egen mat, blivit ofräsh och trött och luktar rök. Men nu har jag dushat! Måste verkligen sova, för jag är helt slut. Jag har kommit på att jag inte är någon scoutmänniska. Efter mer än 10 år som scout, 4 år som ledare, och 10 scoutläger. Jag gillar inte scouting. Eller jag gillar scouting, jag gillar att det finns, men jag är ingen friluftsmänniska. Jag vill ha en säng och en dusch, och rent runt omkring mej. Nu blir det i vilket fall en paus från scouterna, för snart åkert jag iväg till USA.
Igår (tisdag) så ringde min mobil, det var nån snubbe som sa att han jobbade på DHL från Jönköping och att han hade ett paket till mej. Jag fattade ingenting, trodde först det var en försäljare och tänkte säga att jag inte är intresserad. Jag sa iaf att jag inte hade beställt nått. Efter en stund förstod jag vad det var, för han sa att det var ifrån Au Pair in America, London. Mitt Placement pack! Ahh! Han sa att jag var tvungen att vara hemma när han lämnar paketet, men jag sa att jag var mitt ute i skogen på scoutläger och han bara skrattade. Mina föräldrar var hemma och kunde ta emot paketet/kuvertet iaf.
Har inte kollat allt som är i ännu, gör det i morgon när jag är mer vaken. Jag sover nu.
Snark.
Hej och Hejdå.
Yasou! (betyder hej, och hejdå på grekiska)
Jag har inte skrivit något här på ett par dagar. Eftersom detta är en au pair blogg, och det just nu inte händer så mycket på au pair fronten just nu, så blir det lätt så. Dessutom har det hänt så mycket som inte har med au pair att göra, så att jag inte hunnit blogga. Och det hinner jag inte nu heller egentligen. Ville mest bara skriva ett hej och hejdå. I morgon (eller idag, klockan 8 på lördagen iaf) åker jag iväg på scoutläger, där jag är ledare. Jag blir borta till onsdag kväll, så det blir en liten liten paus på bloggen. Min första bloggpaus ;) När man är på scoutläger har man nämligen inte tillgång till datorer. Eller dushar. Eller sängar. Eller sånt.
De senaste dagarna har jag gått med i massvis med olika grupper på facebook, alla gällande au pair. Au pair i Washington, Au parier som åker den 7 september, Au pairer från Tyskland, Au pairer från CC. Nu gäller det ju att knyta kontakter, att hitta vänner och upptäcka folk som åker till samma ställe, eller på samma datum som en själv. Jag har hittills hittat två svenska tjejer som åker den 7, och några tyska men ingen från SI/APIA tyvärr. Men det kommer nog så småningom!
Jag lovar att bloggen inte kommer stanna upp helt nu när min matchningsprocess är över. Jag kommer självklart skriva om hälsoundersökning, visumansökan, om att lära känna min värdfamilj, och om alla andra förberedelser jag behöver göra inför mitt år som au pair. Det kommer att gå fort fram tills september också, och då börjar ju det riktiga bloggandet. Dessutom har jag blivit lite fast i det här med bloggande, och kommer antagligen skriva om en hel del som inte handlar om USA, utan helt enkelt bara om mitt otroligt spännande liv. Yeah!
Jag har inte pratat mer med min värdfamilj, bara lite på mail, men jag får skypa med dom efter lägret. Jag har pratat lite till med deras nuvarande au pair iaf :)
Nej men nu ska jag sova, sen upp om några timmar och packa det sista, och så iväg!
Yasou!
What about my summer?
Jag har fått en väldans massa mail av SI och APIA idag, om visum och hälsoundersökningar och bekräftelser hit och dit. Jag åker den 7 september 2010 för att vara tre dagar på en förberedelsekurs i New York, och beger mej till familjen i Potomac, Maryland den 10 september. Då kommer familjens gamla au pair vara kvar med mej i en vecka.
Lite surt att det blev så sent. Från början tänkte jag åka 6 juli, alltså om mindre än en månad. Senare ställde jag in mej på att det nog inte skulle bli förräns i augusti, eftersom de flesta familjer vill ha sin au pair då. Nu blev det september. Men om man får en jättebra familj där man verklgen kommer trivas, så tror jag det är värt att vänta. Men, nu har jag ju en hel sommar att spendera :O
För några månader sen hörde mitt gamla sommarjobb av sig och frågade om jag ville jobba i sommar igen. Då tackade jag helt och hållet nej till jobb, eftersom jag då inte visste när jag skulle komma iväg. Jag tänkte att det kunde vara skönt med några veckors semester och tid att njuta av Sverige och säga hejdå till alla vänner. Men nu har jag som sagt hela sommaren fri, så vad ska jag göra?
Jag funderade på att ringa eller åka till mitt gamla sommarjobb och fråga om det löst sig där med semestervikarier. Och om det inte gjort det så kanske jag kan få jobb ändå. Men ärligt talat är jag inte jättesugen. Det är ett äldreboende som jag jobbat på två somrar, och jag har tyckt att det var jättekul, men av olika anledningar känner jag inte riktigt för det nu. Men det är mycket pengar. Man får många många tusen av att jobba några veckor, och om man inte jobbar så gör man antagligen av med massa pengar i stället.
Annars kanske man skulle åka runt och småjobba lite här och där. Klippa gräs och plocka jordgubbar typ. Eller sticka nån helt annanstans och jobba över sommaren. Jag såg att de söker undersköterskor på Gotland i sommar. På både akut och barnmottagningen. Hur kul vore inte det?! Galet kul. Men då måste man hitta nånstans att bo på Gotland. Någon som har nått bra tips om det?
Sen vore det kul att träffa andra blivande au pairer i sommar! Nu när man är stor och har körkort, så är det ju lätt att åka lite varstans och göra lite vad man vill. Varför inte dra ihop ett gäng och göra nått kul, eller bara träffas o prata. Det är så lätt att umgås med blivande au pairer, då behöver man inte svara på massa jobbiga frågor och förklara saker hela tiden. Nån som är på? :)
Nu bjuder jag på lite bilder från balen. Ett stort tack till Madde och Frida som gjorde min frisyr och sminkade mej!
Hanna, jag, Alexandra och Rebecca
På röda mattan
Matilda, jag och Sanel
Oh no.
Det var ju en annan familj som ville matcha med mej, som jag tackade nej till efterson jag matchade med min grekfamilj. De hade skickat 174 bilder som jag inte kollat på när jag tackade nej, men jag kollade på dem nu. Det borde jag verkligen inte ha gjort.
De bodde i ett slott! Det var det sjukaste största hus jag någonsin sett, de hade egen pool och allt var bara jättesnyggt, nytt och galet stort! De bodde i världens finaste område, där alla hus var så gigantiskt stora och snygga. Jag fick lite ångest där. Där kunde jag ha fått bo!
Så snälla, nu vill jag att alla kommenterar och säger att de säkert var en jättehemsk familj som jag inte alls skulle ha trivts i, för det behöver jag verkligen höra!
Please,
All about my match.
Jag har matchat, nanananana! Jag har matchat, oj vad jag är braaaa :) Typ. HOHOhihihi. En balbild. Fler kommer.
Nu ska jag skriva för er som inte riktigt hängt med på vad som hänt de senaste dagarna. Eller mest vad som hänt igår. Jag har iaf matchat, och jag är jättglad och känner den där jippe-känslan som jag hela tiden velat känna. Det är inte bara, "okej den här familjen verkar bra på alla sätt så jag tackar ja fast det klickar inte", utan det klickade verkligen! Från allra första början! Om jag gått efter hjärnan, efter vad jag tänkt mej från början så hade det ju inte blivit denna familjen. Jag ville ju ha småbarn, och nu har jag en familj med två 6-åringar. Så det blir inte alltid som man tänkt sig, men antaglien är detta bättre, annars skulle det ju inte känts så bra!
Okej, här kommer lite ren fakta om MIN värdfamilj (utan att avslöja för mycket detaljer, för det vet jag ju inte om jag får ännu).
Det är en mamma som kommer ifrån USA, och en pappa som är uppväxt i Grekland. De har tvillingflickor som är 6 år gamla. Barnen är tvåspråkiga. Pappan pratar alltså bara grekiska med barnen, och barnen pratar grekiska med honom. Mamman pratar amerikanska med dem och de svarar henne på amerikanska.
Familjen bor i Potomac, som är en förort till Washington DC. Potomac ligger i Maryland, nära gränsen till Virginia. Deras hus ligger 5 minuter från pool, gym m.m. där jag får vara helt gratis. Jag har ett eget vardagsrum, sovrum och badrum i nedre delen av huset. Som en helt egen våning. De har städtanter som städar hela huset inklusive mina rum. Jag ska tvätta min egen och barnens tvätt, och se till att barnen plockar upp leksaker och sånt efter sig.
Jag jobbar varje vardagsmorgon mellan 7 och 9, då jag hjälper barnen göra sig i ordning till skolan och fixar deras lunch. Sen följer jag dem till skolbussen. Mellan 9 och 16 är jag ledig! Eller jag får göra vad jag vill, bara jag fixat barnens tvätt och så. Vid 16 hämtar jag barnen från bussen, tar dem till olika aktiviteter, playdates m.m. och jobbar till ungefär klockan 19 tror jag. Så det är mycket slappare än jag tänkt mej från början, eftersom jag velat ha småbarn och då varit inställd på att jobba hela dagarna. På helgerna är jag för det mesta ledig, med undantag av nån lördagskväll då och då, om föräldrarna vill gå ut.
Familjen firar alla amerikanska högtider såsom JUL och THANKSGIVING vilket jag tycker ska bli väldigt kul. Dessutom har de även grekiska traditioner och högtider. De har inga konstiga regler om mat och sånt.
Låter det bra? JA! Är jag glad? JA!
Finns det något minus? JA, tyvärr. Deras nuvarande au pair, som för övrigt är svensk och som sa till mej att detta var den bästa familjen man kan komma till, åker inte hem förräns i September. Från början trodde jag inte att familjen ens hade en au pair, för det stod i deras brev att de inte hade det. Det är faktiskt lite skumt. Men men, mitt avresedatum ser i nuläget inte ut att bli förräns den 7 september. Jag var från början inställd på den 6 juli, men förstod att det skulle bli mest troligt att jag kommer iväg i augusti. Men september! Och då överlappas min ankomst ändå en vecka med den gamla au pairen. Lite surt.
Men eftersom familjen var så bra i övrigt och min magkänsla var underbar så brydde jag mej inte om det.
Jag har faktiskt bara pratat med denna familjen en enda gång. Och jag som inte tycker man ska stressa! Men jag hade lovat en annan familj, den med barn på 6, 4 och en ofödd, att jag skulle bestämma mej om jag ville matcha med dom, efter att jag pratat med grek-familjen. Och om grek-familjen inte ville ha mej, så skulle jag nog matchat med den andra. Jag förklarade detta för grekmamman, och hon sa att de gärna ville matcha med mej! Så vi bestämde det direkt. Då hade jag pratat med mamman i 1 timma, och au pairen i 50 minuter.
Lite kul att bägge dessa familjerna pratade med andra au pairer också, men bägge sa att jag var deras förstaval :) Jeii!
Men som sagt, jag har matchat, mamman har fyllt i alla papper och jag har fått en bekräftelse från SI. Det är alltså klart, det är säkert. Och jag är nöjd.
POTOMAC, MARYLAND, my new home!
Match number twenty-one.
Bara för att jag ligger uppe halva nätterna och kollar på Vampire Diaries så är jag vaken när jag får mina matchningar. Det är spännande när man får mail från [email protected], men nu när jag redan matchat så tänkte jag "snälla låt det vara en familj jag inte är intresserad av!" Vill ju inte få en supermatchning nu, för även om jag är helnöjd med min familj så funderar man ju om man gjort rätt o.s.v. Vill som sagt inte ha nån bra matchning iaf. Ni förstår nog.
Men kolla här då,
City, State: Washington, DISTRICT OF COLUMBIA
Gender and Age of Children: Female-11 ,Male-7
Pets: Dogs
Något för mej? Nope. Läste deras essay lite slarvigt, och det visade sig dessutom att pappan är svensk, och båda föräldrarna kan svenska. Trist.
I'm up for English and Greek!
Väntar tills i morgon med att skicka till dem och säga att jag redan matchat. Nu ska jag sova. Har mailat SI om att jag matchat med, så antagligen tas jag bort från matchningsprocessen snart. Skriver mer imon!
gOD NATT
JAG HAR MATCHAT! USA here I come!!!
I'm going to Potomac, Washington DC! Förstår ni gott folk, JAG HAR MATCHAT!!! Magkänsla magkänsla magkänsla, det är allt jag kan säga. Hugg av huvudet och lyssna på hjärtat, då blir det som bäst!
Skulle skriva ett inlägg för några timmar sedan, med rubriken "matchningen är nära". Fast inte med denna familjen. Då var det match number nineteen som lockade. De rinde nämligen idag igen utan förvarning, suck. Pappa svarade, och sa till mej att det va en familj, och jag bara SUUUUCK kan ni förvarna med mail eller. De hade ju mailat mej innan och ville matcha, men jag hade inte svarat på mailen. Vi pratade nån timma iaf, och familjen verkade bra liksom, shysst. Kände att jag inte borde tacka nej, för allt var ändå bra. Rätt religion, små barn, inte massa regler, o.s.v. Men hade bestämt skypedejt med grekfamiljen senare idag, så jag sa att jag skulle prata med dom först, och sedan bestämma mej om jag ville matcha med den andra familjen. Rörigt? haha
Under tiden jag skypade med grekmamman fick jag massa mail från den andra familjen, för jag hade bett dem skicka bilder. Har fått typ 175 bilder från dom nu! Dessutom skulle hon springa o köpa en webcam för att kunna prata med mej. Jag får dåligt samvete. Men det kan väl va bra att ha till de andra au pairerna med.
Nej nu måste jag dra, folk är här och ska kolla på min nyinköpta New Moon <3
Måste maila och tacka nej till familjen som väntar också.
Berättar i detalj sen! Jag är GLAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAD och jag har matchat! Med grekfamiljen. Number eighteen.
USA here I come!!!
What's up with the USA.
Studentbild är ett måste en dag som denna. För vad hände igår? Jag tog studenten! Och vad är jag nu? FRI!
Jag skrev ju härom dan att det hänt en del på au pair fronten, men jag har inte haft tid att skriva om det mitt i all studentuppståndelse. Jag har inte ens haft tid att tänka på det. Men här kommer en uppdatering för alla som är intresserade :)
I fredags nån gång vid 4 ungefär så ringde telefonen, och min bror svarade. Sen ropar han på mej och säger att det är nån som pratar engelska. Då kan man tycka att hjärtat ska börja slå snabba slag och at jag ska bli dödsnervös. I början av matchningsprocessen var jag ju nervös varje gång telefonen ringde! Men nu blev jag mest irriterad att någon ringde utan att vi bestämt det i förväg :P Man är väl mer van nu, och vill ha det på sitt sätt. Dessutom blev jag tvungen att sitta i vardagsrummet och prata, så att vem som helst kunde höra. Jag hatar det! Vill vara ifred när jag pratar i telefon!
Det var iaf match number 19 som ringde, de med barn på 6 och 4 och en ofödd. Hon började med att fråga om jag pratar med andra familjer också, men det kunde jag ju inte riktigt svara på eftersom jag inte hade nån aning om vem detta var! Tog ett tag innan jag förstod vilken familj det var. Eftersom jag inte var förberedd så visse jag inte riktigt vad jag skulle fråga om. Jag borde ha koll på vad man vill veta vid det här laget, och efter en stund kom jag på endel frågor, men det är ändå svårt när man inte har nått att titta på.
Hon frågade endel om mej och om hur jag tyckte om att ta hand om en bebis och så, och självklart svarar jag så positivt (men ändå ärligt) jag kan, eftersom jag inte är helt säker på vad jag vill. Man vill ju inte sumpa nått liksom. Mamman gillar iaf mej väldigt mycket, och pratade redan under första samtalet om att hon ville matcha! :O Hon skulle bara prata med sin man först. Jag sa att jag gärna vill prata med dem igen, på skype. Efter samtalet fick jag ett mail om att hon skaffat skype, och ett om att hon pratat med sin man och att de gärna vill matcha med mej!
Själv tycker jag det är lite sisådär att vilja matcha så fort. Hur mycket vet de om mej egentligen, och hur mycket vet jag om dem? Har de ens hunnit tänka igenom sitt beslut? Vill de bara matcha så fort som möjligt? Förstår såklart att de gillar mej, jag är ju bäst, men ändå. Jag har faktiskt inte svarat på något av mailen ännu. De vet att jag hade min graduation i går så att jag haft fullt upp med det iaf. Så fort man nämt att man tar studenten till någon familj så säger de grattis direkt. Och de menar det. De är supertrevliga på det sättet, amerikanare alltså.
Eftersom jag pratat så lite med denna familjen så har jag ju en väldigt liten uppfattning om dom. Det är svårt att tänka ut vad man vill då. Jag vill inte stressa, men ändå hitta en familj snabbt. Om jag väljer att prata med dom igen så kan jag fråga mer iaf, men frågan är om jag vill prata med dem igen över huvud taget. Jag gillar inte stresset där.
Jag vet inte helt hur jag ska göra med match number 20 heller. Har inte ens svarat på deras mail, borde göras. Grejen är den att det inte fanns nått "klick" till den här familjen. Det kan låta löjligt, och det är säkert inte nödvändigt att det klickar på det sättet heller, men det gör iaf att man inte får lika bråttom att svara. Jag gillar inte deras hundar. Och en grej till! Mamman skrev såhär i sitt mail:
"Please also let me know if you are not interested, so that I can add you back for other potential families to see your au pair application."
Jag stör mej nått så grymt på det där. Kan inte fler familjer kontakta mej eller? Kan familjerna välja om de vill "låsa fast" mej och ha mej för sig själva så att ingen annan ser min ansökan? Eller är det bara som familjerna tror? Jag vet att det är sådär med CC, men SI ska ju inte vara så? Om det skulle vara så vill jag nästan tacka nej direkt, för jag vill gräna ha fler matchningar. Men annars vill jag nog gärna prata med dom ändå.
Angående grekfamiljen, den som allt kändes så underbart bra med från allra första början (trots tjejernas höga ålder) så har de äntligen svarat på mitt mail. De ville gärna prata med mej nu i helgen, men jag svarade nyss och förklarade att det varit mycket runt studenten, men att jag gärna pratar på måndag, tisdag eller onsdag. Det känns fortfarande bra med dem, jag dras liksom till dem och har en bra magkänsla. Om jag skulle matcha med dem tror jag att jag skulle känna jaaaaaaaaaaaaaaaa jag ska till USAAAAAAAAAAA! på ett sånt där underbart vis. Men jag vet egentligen inte varför. De bor inte särskilt exotiskt, strax utanför Washington DC, och de har barn på 6 år. Inga småbarn alls. Vad är det som lockar? Jag vet inte. Men det lockar.
Jag kom på att jag ska på scoutläger nästa helg i fem dagar. Åker på lördag och kommer hem på
onsdag kväll. Det är ju kul och så, men det suger att inte ha tillgång till dator! Vanligtvis är det inga problem, det kan va rätt skönt att skippa datorn nån vecka nu och då när man är på semester, men nu behöver jag ju kolla mailen. Jag behöver vara tillgänglig. Ska se om jag kan få tillgång till dator på lägret ändå, men det är ett ganska litet läger, så det är kankse inte jättetroligt. Det blir svårt att prata med familjer iaf.
Men JAG HAR TAGIT STUDENTEN och det lever jag på!
Har så många underbara vänner som gratulerat mej, umgåtts med mej och gett mej massa presenter. Det var 50 pers här i går som grattade. Hade en oförglömlig dag, helt underbart. Till er som snart tar studenten: NJUT av dagen, släpp allt jobbigt och bry er inte så mycket om omgivningen (utan att missuppfattas). Skrik så mycket ni vill, skratta så mycket ni vill och gråt så mycket ni vill. Det är ER dag, er BÄSTA dag! Det är ofattbart.
Yeah
fri, galet, underbart, helt overkligt perfekt!
Jag tog studenten idag. På riktigt, studenten! Sov tre timmar natten innan, sen gick jag upp och åkte in till stan för champangefrukost med älskade klassen OPB07. Vi gav vår lärare en gitarr där alla hade skrivit sina namn. Han blev jätteglad, och då blev vi glada. Fast vi var redan glada. Mycket glädje!
Sen åkte vi vidare till skolan för sista klassfotot någonsin. Sen ställde alla vi studenter upp i led på fotbollsplanen. Vi dansade, vi sjöng, vi skrek, och stämningen var verkligen så otrolig, det går inte att förklara. 417 underbart lyckliga blivande studenter. Vi marcherade till aulan, där stämningen var ännu mer otroligt oförklarelig! Alla mössor i luften, alla skriker för full hals, alla är så galet glada!
Avslutningen i aulan var lång, mest för att så sjukt mycket stipendier delades ut. Till 50 pers kanske. Det tog sin lilla tid. Men jag klagar inte, för jag fick 3000 kronor :) Efter studentsången (som ingen kan) gick vi för att äta. Sen fick vi betygen. Sen ner till huvudingången för att banka banka banka på dörrarna i tjugo minuter. Och skrika mer. Alla får tinnitus typ. Klockan ringer, dörrarna öppnas, man trycks åt sidan av 400 galna studenter som alla vill ut! Det va tjocksmockat! Men känslan när man springer ut, när man hoppar o skriker o skrattar o kramas. Ojojoj..
Sen bli mottagen av familjen och få 1000 blommor runt halsen. Och efter det upp på lastbilsflaket, iväg genom stan. Ännu mer skriiiiik och jubel!
Väl hemma sen hade jag en jättehärlig dag, kväll och natt, med massvis av underbara snälla människor som gratulerade. Helt crazy. Vaknade nyss i en utesoffa här hemma tillsammans med min syster och en vän, och upptäckte att jag hade världens fetase fläskläpp. Har ingen aning om vad den kom från. Men skit samma, för jag har tagit studenten!
Never ever school again, I'm free, I'm happy, I'm ready for life!
Match number twenty.
Match nummer tjugo! Måste nästan firas på nått sätt. Jag vet! Vi tar o springer runt i korta vita klänningar, skriker, sjunger och åker lastbilsflak! Perfect.
City, State: Winchester, MASSACHUSETTS
Gender and Age of Children: Male-2 ,Male-0
Pets: Dogs
En tvååring och en baby. Gillar åldrarna i den här familjen lite bättre än i förra matchningen tror jag. Bara två barn, en liten och en pytteliten. Men den pyttelilla är iaf född. Gillar inte hundarna, två stycken. Fick bild på dem, usch säger jag bara. Men åldrarna på barnen gör nog att jag ändå vill prata med dem, men jag är så galet stressad och har inte tid! Men efter i morgon, då har jag all tid i världen.
Det har hänt mer på au pair fronten idag, skriver ett till inlägg om en stund.
Nu måste jag stressa lite!
Sommar sommar sommar.
The number one girls in OPB07 <3
Igår hade vi klassdag, sista klassdagen någonsin! Underbart väder, härlig sommarvärme och sol. Vi var ute på en badplats och solade, spelade kubb, grillade och badade. Det var bara jag som badade, men ändå. Jättemysigt! Inte så många som kom, och vi var inte där jättelänge, men det var lagom :)
När vår lärare först sa att han hade hyrt en badplats åt oss trodde jag inte någon skulle komma. Vi är så galet lata i vår klass, ligger hellre hemma och slöar. Men det är sjukt mycket bättre att ligga tillsammans och slöa, vilket vi också gjorde. Mys!
Idag är det baaaaal! Om en timma kommer Mudd, Frida och Annie hit. De ska fixa mitt smink och min frisyr. Blir nog superbra! Jag hatar egetnligen allt vad klänningar och håruppsättningar heter, men får väl göra ett undantag från det idag. Så senare idag, eller mest troligt i morgon kommer det upp bilder på hur fina alla var :)
Älskar vädret.
Match number nineteen.
Lycka! Jag fick ett mail från SI idag, där det står att allt är i sin ordning med mina timmar. Jag kan nu få barn under två år! Vad kan jag säga? Jag är så otroligt glad att det löste sig! Även om jag just nu känner mej väldigt taggad på grekfamiljen. Det märktes fort att allt fungerar med de nya timmarna, för kolla denna matchningen:
City, State: Walpole, MASSACHUSETTS
Gender and Age of Children: Male-6 ,Female-3 ,Unknown-Expecting a baby
Pets: Dogs
Expecting a baby! Bebisen kommer vara född vid tiden jag kommer dit, fast det stod inte när de ville ha sin au pair. Jag skulle ha ansvar för den när mamman jobbar, 3 dagar i veckan (Jag tycker det är helt galet egentligen, att man inte stannar hemma med sånna små). Jag vet inte riktigt hur jag ser på att ha en så liten bebis. Det skulle ju vara lärorikt, men säkert väldigt jobbigt också. Dessutom blir man nog otroligt fäst vid den om man följt hela första året av dess liv. Då vill man nog inte gärna åka hem sen.
Pojken är snart sju och tjejen snart fyra. De har en hund som är gammal och snäll. Dom gillar att sola och bada, de har egen pool och åker ofta till havet. Det gillas! Men, en bebis, hur ska man tänka?
Väldigt glad över att allt fungerar iaf! Taaaaaack Gud liksom!
Nu ska jag sola.
Match number eighteen.
Det är är sjukt, och väldigt väldigt häftigt. Jag gick och la mej för två timmar sen, men kunde inte somna. Jag vände och vred och slappnade av och fösökte verkligen somna, men det gick inte. Flera gånger tänkte jag att jag kunde sätta på datorn, tänk om jag fått en matchning! Hur troligt är det, jag tittade senast klockan 23. Men efter två timmars brist på sömn satte jag på datorn. Jag tog den till sängen och tänke att jag skulle kolla på ett avsnitt av Vampire Diaries eller nått. Loggade in på mailen och såg att det stod 1 nytt meddelande. Men jag klickade snabbt upp facabook i stället så att jag inte skulle kolla direkt vad det var för mail. Brukar alltid vara nån reklam eller nått annat tråkigt.
Jag tänkte ändå att det vore ju kul om det var en matchning. Det var nog en liten bön också. Efter en liten stund klickade jag mej in i inkorgen och vad ser jag? Mail från APIA med ett rött litet utropstecken och ämnet Interested Host Family.
Till saken hör den att jag aldrig tidigare satt på datorn mitt i natten, om jag så legat vaken i fem timmar. Jag vet inte varför jag gjorde det, det kan inte ha varit en slump. Jag fattade inte varför jag inte kunde somna heller, men det är väl klart man inte kan sova när det ligger en matchning och väntar på en på datorn?!
Jag är troende, jag tror på Gud, och jag har hela tiden bett honom låta mej komma till en bra familj, till rätt familj, och jag har sagt till honom att det vore ju bra om han kunde berätta för mej vilken familj jag borde välja. Detta känns som ett ganska bra sätt att berätta på. Dock är barnen inte under två år, så om jag skulle matcha med denna familjen skulle det ju varit i onödan som jag skaffade de nya referenserna. MEN, om jag i stället struntat i att skaffa referenserna, och i stället valt en av de tidigare familjerna med barn över två år, så skulle jag ju inte fått denna matchningen. För då kanske jag redan skulle ha matchat med en annan familj! Ni behöver inte hänga med på hur jag tänker, det är inte så lätt alltid ;)
Här kommer lite fakta om denna coola artonde matchning då:
City, State: Potomac, MARYLAND
Gender and Age of Children: Female-5 ,Female-5
Pets: None
Två tjejer på 6 år, de fyller snart nämligen. Inga djur. Familjen har inte haft någon au pair innan, något som kan vara både bra och dåligt, men någon ska ju vara deras första, så varför inte jag? Nu kanske ni tycker jag är jättekonstig som är så intresserad av denna familjen, när jag så många gånger sagt att jag absolut vill ha småbarn. Och missförstå mej inte, det vill jag. Men, det var bara så lägligt, och de verkar så bra. Det klickade, fast jag har ju inte pratat med dem ännu så jag vet egentligen inte.
En sak som jag tycker verkar otroligt spännande och roligt med den här familjen är att pappan kommer ifrån Grekland, och pratar grekiska med barnen. Det är alltså en tvåspråkig familj, barnen kan både grekiska och engelska. Jag tycker själv att jag pratar väldigt bra engelska, och har känt att just den delen inte är någon stor grej, att förbättra min engelska är liksom inte en stor anledning till att jag vill åka (Självklart kommer den förbättras, men det är inte huvudsyftet med min resa). Men hur coolt vore det inte att lära sig grekiska? Det vore jätteroligt! Verkligen spännande!
Det står inget om schemat, om städuppgifter, om deras religion, om huruvida au pairen kommer att behandlas som en familjemedlem, om jag får följa med på deras resor o.s.v. Det är saker som är viktiga för mej att veta, men förhoppningsvis kommer vi prata snart, och då kan man ju få reda på allt sånt. Det enda dumma är att jag inte vet när jag har tid att prata. Mitt i studentfirandet ju!
Jag ska iaf skicka iväg ett mail direkt (har suttit o skrivit det här inlägget i 40 min, så det blev inte riktigt direkt men ändå) även att de inte skickat något personligt mail till mej.
Undra om det blir lättare eller svårare att somna nu.
Grattis Sofia.
Tillägnar ett helt inlägg åt Sofia, som fyller 19 år idag! Kul för henne liksom. Jag har för övrigt designat hennes blogg. Sofia är en flicka. Jag ska vara snäll mot henne idag, för hon fyller år! Annars brukar ja mobba henne.
GRATTIS SOFIA!
Nästan lycklig. Snart.
När man åker som au pair genom Skandinaviska Institutet har man hela sin ansökan online. Man slipper skicka massa papper fram och tillbaka, och det går fort att ändra i sin ansökan. Jag laddade upp mina två nya referenser igår, och idag står det approved på bägge, och på all barnerfarenhet. Jag ringde SI för att checka så att jag nu verkligen kan få matchningar med familjer som har barn under två år. Hon jag pratade med sa att det borde jag kunna, men hon skulle kolla säkert med Therese i morgon. Det är det enda dumma med SI typ, att alla som jobbar där inte har full koll på allt. Men det kan man nog inte begära. Det finns alltid nån som vet, typ Therese. SI är väldigt bra helt enkelt!
Så nu väntar jag på ett bekräftelsemail i morgon från Therese. Det är nära nu! För några veckor sen hade jag panik, visste inte vad jag skulle göra, och började bli rädd att jag inte skulle komma iväg, iaf inte på länge. Men nu, eller rättare sagt i morgon, borde allt vara klart för att jag ska bli glad igen!
Det var exakt en vecka sen idag som jag fick min senaste matchning. För en sån sak skulle man kunna bli orolig, varför får jag inga matchningar, vill ingen ha mej längre, finns det inga fler familjer, blir man sorterad längre bak i kön om man haft många matchningar? Men nu är det bara bra, och skönt. Detta var ju precis vad jag bad om, att få ett litet uppehåll med matchningarna tills referenserna var fixade. Så jag fick precis som jag ville :)
Tack!
Nu får det gärna rulla på som bara den med matchningar, eller i morgon då.
