All about my match.
Jag har matchat, nanananana! Jag har matchat, oj vad jag är braaaa :) Typ. HOHOhihihi. En balbild. Fler kommer.
Nu ska jag skriva för er som inte riktigt hängt med på vad som hänt de senaste dagarna. Eller mest vad som hänt igår. Jag har iaf matchat, och jag är jättglad och känner den där jippe-känslan som jag hela tiden velat känna. Det är inte bara, "okej den här familjen verkar bra på alla sätt så jag tackar ja fast det klickar inte", utan det klickade verkligen! Från allra första början! Om jag gått efter hjärnan, efter vad jag tänkt mej från början så hade det ju inte blivit denna familjen. Jag ville ju ha småbarn, och nu har jag en familj med två 6-åringar. Så det blir inte alltid som man tänkt sig, men antaglien är detta bättre, annars skulle det ju inte känts så bra!
Okej, här kommer lite ren fakta om MIN värdfamilj (utan att avslöja för mycket detaljer, för det vet jag ju inte om jag får ännu).
Det är en mamma som kommer ifrån USA, och en pappa som är uppväxt i Grekland. De har tvillingflickor som är 6 år gamla. Barnen är tvåspråkiga. Pappan pratar alltså bara grekiska med barnen, och barnen pratar grekiska med honom. Mamman pratar amerikanska med dem och de svarar henne på amerikanska.
Familjen bor i Potomac, som är en förort till Washington DC. Potomac ligger i Maryland, nära gränsen till Virginia. Deras hus ligger 5 minuter från pool, gym m.m. där jag får vara helt gratis. Jag har ett eget vardagsrum, sovrum och badrum i nedre delen av huset. Som en helt egen våning. De har städtanter som städar hela huset inklusive mina rum. Jag ska tvätta min egen och barnens tvätt, och se till att barnen plockar upp leksaker och sånt efter sig.
Jag jobbar varje vardagsmorgon mellan 7 och 9, då jag hjälper barnen göra sig i ordning till skolan och fixar deras lunch. Sen följer jag dem till skolbussen. Mellan 9 och 16 är jag ledig! Eller jag får göra vad jag vill, bara jag fixat barnens tvätt och så. Vid 16 hämtar jag barnen från bussen, tar dem till olika aktiviteter, playdates m.m. och jobbar till ungefär klockan 19 tror jag. Så det är mycket slappare än jag tänkt mej från början, eftersom jag velat ha småbarn och då varit inställd på att jobba hela dagarna. På helgerna är jag för det mesta ledig, med undantag av nån lördagskväll då och då, om föräldrarna vill gå ut.
Familjen firar alla amerikanska högtider såsom JUL och THANKSGIVING vilket jag tycker ska bli väldigt kul. Dessutom har de även grekiska traditioner och högtider. De har inga konstiga regler om mat och sånt.
Låter det bra? JA! Är jag glad? JA!
Finns det något minus? JA, tyvärr. Deras nuvarande au pair, som för övrigt är svensk och som sa till mej att detta var den bästa familjen man kan komma till, åker inte hem förräns i September. Från början trodde jag inte att familjen ens hade en au pair, för det stod i deras brev att de inte hade det. Det är faktiskt lite skumt. Men men, mitt avresedatum ser i nuläget inte ut att bli förräns den 7 september. Jag var från början inställd på den 6 juli, men förstod att det skulle bli mest troligt att jag kommer iväg i augusti. Men september! Och då överlappas min ankomst ändå en vecka med den gamla au pairen. Lite surt.
Men eftersom familjen var så bra i övrigt och min magkänsla var underbar så brydde jag mej inte om det.
Jag har faktiskt bara pratat med denna familjen en enda gång. Och jag som inte tycker man ska stressa! Men jag hade lovat en annan familj, den med barn på 6, 4 och en ofödd, att jag skulle bestämma mej om jag ville matcha med dom, efter att jag pratat med grek-familjen. Och om grek-familjen inte ville ha mej, så skulle jag nog matchat med den andra. Jag förklarade detta för grekmamman, och hon sa att de gärna ville matcha med mej! Så vi bestämde det direkt. Då hade jag pratat med mamman i 1 timma, och au pairen i 50 minuter.
Lite kul att bägge dessa familjerna pratade med andra au pairer också, men bägge sa att jag var deras förstaval :) Jeii!
Men som sagt, jag har matchat, mamman har fyllt i alla papper och jag har fått en bekräftelse från SI. Det är alltså klart, det är säkert. Och jag är nöjd.
POTOMAC, MARYLAND, my new home!
Det var sådär det var för mig med, jag ville åka redan i mars. Men så blev jag matchad med min familjen. Och dom var så himmla bra på alla sätt och vis, med två flickor i prefekt ålder och allt. Och så ville dom inte ha en au pair för i slutet av juni. Men när man väl har fått en bra familjen så gör det inte så mycket om man får vänta några månader extra. Jag hoppas (och tror) att det ska vara värt det i slutänden. :)