Okej, nu ska jag berätta hur det ligger till på au pair fronten så att alla vet. Jag har hela tiden velat ta hand om små barn, kanske en på knappt ett år och en på tre år eller något sådant. Däremot har jag någon gång någonstans missat att man för att över huvud taget ska kunna bli matchad med en familj som har barn under två år, måste ha 200 timmars barnpassning med referens uppladdad på sin ansökan. Jag har inte alls många sådana timmar uppladdade, och jag har inte referens på en enda av dem. Men, det är på gång. Hoppas jag. Tror jag. Jag har fler barntimmar än vad jag trott, och om jag inte har det, så kan man ju krydda lite lite extra för att få ta hand om småttingar, men det är inte alls säkert att det behövs! Dessutom behöver jag ju inte jobba på dagis för att få ihop timmarna, jag fick ett väldigt bra tips om att man kan sova över hos barnen man passar, så räknas ju timmarna dygnet runt.

Jag vet ju att jag kan ta hand om små barn, och att jag är bra på det. Jag har alltid älskat miniungar över allt annat på denna jord! Att jag inte skulle lyckas få ihop timmar till detta är ju bara skrattretande. Men som sagt, det är på gång.

I morgon ska jag barnvakta, två barn på 3 år, ett på knappt 2, och en liten baby på några månader. Längtar!

Som ni ser i rubriken så har jag varit på bröllop. Jättefint bröllop med ett jättefint brudpar och jättefint väder! Det var vackert, så vackert at jag till och med fick en liten tår i ögat :) Och det är verkligen bröllopstider nu! På lördag är det dags för nästa, då gifter sig min låtsatsyster! Vi är inte släkt på nått sätt egentligen, men vi bodde grannar under min uppväxt, och hon var hos oss varje dag och var precis som en syster. Nu gifter hon sig, det är galet, men roligt! Lördagen efter det är det studenten, sen är det dags för bröllop igen, men det ska jag nog inte gå på. Och ett par veckor senare är det dags för nästa. Jag har inte varit på bröllop på flera år, men nu är det hela tiden. Börjar man bli gammal? Nesh då!

Och till det bortglömda samtalet då. Jag hade bestämt med en familj, match number thirteen, att vi skulle prata på skype idag vid 4. Men det var inte helt spikat, vi hade inte varandras skype-namn och så. Men ändå, vi skulle snacka. Så vid tjugo i 5 kom jag på det. För jag är så smart! Kollade min mail där det fanns ett från mamman. Hon sa att hon försökt ringa mej på den vanliga telefonen men att det inte funkade, sen bad hon om att få min skype, och så gav hon mej sin. Jag svarade kvart i 5 då, och addade henne på skype. Vi pratade vid 5. Om det hade varit en familj jag verkligen var intresserad av så är det självklar att jag inte skulle glömma bort en skype-dejt. Så bara det säger ju en hel del.

Familjen var trevlig iaf, barnen var ju lite äldre så jag pratade med dem också. Men det är verkligen inget jag vill, ha äldre barn alltså. Det är inte samma sak. Får säga det till familjen. Sen ska jag inte prata med fler familjer om barnen inte är små, för det är dumt och onödigt att slösa både min och deras tid. Men jag är glad att jag pratat med så många familjer som jag gjort. Jag är inget nervös längre, inte ens när jag ser att de ringer, och är inget nervös under samtalet. Jag vet typ vad man ska fråga och vad familjen frågar, och allt funkar bra. Så nu är jag ju i perfekt skick för att få min perfekta matchning! Så det är bra!

Pappan berömde min engelska jättemycket, undrade var jag lärt mig att prata så bra. Flickan sa till mej att hon älskade min video, och den tjejen var bara fyra år, så det känns positivt!

Nej nu måste jag sova, ska upp tidigt i morgon, cykla iväg, och barnvakta redan klockan 10. I love it! Ledig måndag is the shit! Studiedag på onsdag med. Och självklart inget på fredag. Så det blir två mycket slappa skoldagar nu.

Snart är det slut, då börjar det!