Match number eleven.

Okej, det är ingen brist på matchningar kan jag inte säga, men det är brist på passande matchningar för just mej.
Jag hade ju kryssat i att jag inte vill ta hand om barn över 6 år! Så när jag såg matchningen fick jag iaf lite hopp om att det vore en fin. Men bara lite. Jag har tappat tron på den perfekta matchningen lite nu, och folk som inte är insatta säger att jag är för kräsen.

Förr var det annorlunda. Då blev man bara tilldelad en familj, man fick kanske ett brev av dem och i bästa fall fick man prata med dom en gång i telefon. Jag fattar inte hur de klarade det. Det skulle jag aldrig göra. Jag vill komma till en familj där jag passar in, där jag trivs och där jag älskar att leva! Nu finns ju möjligheten till det, möjligheten att påverka var och med vilka man ska bo nästa år, så varför inte ta den?

Dessutom är familjernas inställnig annorlunda än förr också. Om man kommer till en familj, och dom inte gillar en, så kickar dom ut en. Det har man också i tanken, man vill inte bli utsparkad på gatan i USA eller?

Tillbaka till matchningen då,

City, State: WYNNEWOOD, PENNSYLVANIA
Gender and Age of Children: Female-8 ,Male-6
Pets: None

Det blir ett nej direkt. Jag vet att jag inte vill ha så gamla barn. Det haf jag ju bestämt mej för, och till och med kryssat i på min ansökan! Suck.

Det känns som att ju fler "dåliga" matchningar jag får, desto mindre chans att det kommer en bra. Det är min fina sannolikhetslära. Men jag är ju inte nått matteproffs, får vi ju hoppas.

Jag ville också ha smårbarn! Alltså RIKTIGT små, typ 1-2, men den enda matchningen jag fick med så små barn hade två, och det kände jag blev för mycket, (en på 0, en på 2), synd för det var en sååå go familj annars :(



men klart som fan du ska vänta på den rätta familjen! det är värt all väntan :)



SV: haha tack så mkt! jag har noll inspiration just nu men ska börja med en och se om jag kan komma på nåt. du kan ju gärna göra en också om du tycker det är kul ;) det enda kravet jag har är att den ska passa med övriga designen och att det inte står new jersey på den eftersom inget är bestämt ännu :)

men herregud, varför får du inga småttingar? åtminstone en 3åring, mindre kanske du inte får eftersom du inte ha erfarenheten på papper, men SNAAART kommer det en, känner jag på mig! och den rätta. .. SI har 500 familjer i månaden, så du har ju nästan 490 kvar (:

Ja det har jag, hade PRECIS 200h, haha.. 130+75 så det vart jag glad över! Men var på ett dagis några dagar så du kommer upp över 200 med småbarn? Hur många timmar saknas?



Oj du hann klart med en header innan jag ens hann öppna photoshop! Haha tack. Är påväg till praktiken nu men lägger till dig ikväll ;)

Men! Vad tråkigt att du får så dåliga matchningar. Hoppas det kommer en familj med småttingar snart :)

Ja, jag började att matchas med CC i början av November och med SI i slutet av Februari.

Ja jag ville egentligen ha åkt så snabbt som möjligt, men när jag fick min familj så var det enda som spelade roll var att jag kom iväg innan skolan började så jag kan komma hem sen igen när skolan börjar.



Men 11 stycken på en månad är rätt bra med tanke på att du har varit inne på barn med vissa behov, sen bytt osv. Hur mycket med barnerfarenhet har du? Hur många timmar?

Jag har varit till USA förut i en månad och passade då barn, sen jobbar jag som vikarie på fritids, har passat mina grannars amerikanska barnbarn, och sen passat mina syskon. Så jag hade en hel del med timmar, sen att jag jobbade som vikarie på fritids gjorde att många kontaktade mig pga av det.



Om du går längre bak i min matchningsperiod så kan du se att jag också tappade hoppet, ett tag visste jag inte ens om jag verkligen ville åka eftersom jag aldrig fick en familj som jag kände: ÅH DEN HÄR VILL JAG TILL!

Jag har tackat nej till massor av familjer som har sagt ja till mig och hade ångest varje gång och kände: "Vill jag verkligen till dom? Jag vet ingenting".



Så jag var nära på att ge upp, men sen kom min familj och när jag hade läst deras brev och mailet som mamman skickade så kände jag: "Wow, det där känns som en bra familj". Så pratade jag med mamman och det kändes jättebra och det kändes som att den här familjen vill jag till. Så jag låg på lite, skickade mail att jag gillade dem verkligen och tyckte de var en jättebra familj.



Hade även kontakt med familjens au pair, så pratade jag och mamman några dagar senare och fick då prata med au parien. Så berättade mamman att de hade bestämt sig för mig och undrade vad jag tyckte. Och jag sa ja utan ens att fundera ordentligt på det för det kändes så rätt. Vilket var en jätteskön känsla eftersom jag var beredd på att lägga ner det där eller ta vilken familj som helst.



Tänk på att små barn måste du spendera mycket mera tid på! Du får aldrig lämna dem ensamma, utan måste passa dem hela tiden och ibland kan det vara svårt att ha med dem ut på saker, någon ska kissa, någon ska sova, bytas blöjor osv. I vissa familjer så är det du som ska pottträna barnen och inte föräldrarna. Vilket inte är det enklaste om man inte är van det. Och små barn är inte i skolan lika länge utan du har dem nästan hela dagen.



Jag visste inte riktigt vilken ålder jag ville ha på mina barn, men nu är jag jättenöjd med min ålder på mina värdbarn för de är äldre och det är lättare att ta med på saker och göra saker tillsammans.



Stå på dig och jag lovar att den familjen kommer! Var öppen och tänk på att familjen är det viktigaste, inte stället! Jag ville först bara till Cali, men sen insåg jag att jag kommer inte trivas där om jag har en skitfamilj, så familjen är viktigast.



Och när jag fick min familj så kändes det verkligen: Oooooh jag vill dit. :)

Nu blev det ett väldigt lååångt "meddelande" men hoppas att det har hjälpt dig något eller vad man säger :P